Klockan 14 den 12 september 2015 stoppade Svenska Spel spelet på fyra fotbollsmatcher i division 1 och division 2. Matcherna spelades den 12 och 13 september, och flera av dem blev anmärkningsvärt målrika: Kortedala slog Assyriska BK med 6-2. Sex personer hade satsat på en kombination där alla fyra lagen skulle vinna, vinster på 3,4 miljoner kronor frystes, och bolagets presstalesman Andreas Jerat förklarade i SVT:s granskning att man fått tips i förväg och sedan upptäckt kraftigt avvikande spelmönster. Det som gjorde matcherna intressanta för dem som satsade var inte lagen. Det var hur få andra som brydde sig.
Så fungerar ett odds i grunden: det är inte ett omdöme om laget utan ett pris, och priset styrs av hur många som handlar. Spelbolaget lägger en marginal, ett så kallat overround, ovanpå de sannolikheter det själv tror på. Nationalekonomerna Tadgh Hegarty och Karl Whelan vid University College Dublin har räknat på 151 683 matcher i 22 europeiska ligor från elva länder, från säsongen 2005/06 till 2024/25, och landar på en genomsnittlig marginal på 6,9 procent för spel på hemmaseger, oavgjort och bortaseger. I studien i Oxford Economic Papers visar de också att de europeiska bolag som vänder sig till vanliga spelare sällan konkurrerar på oddsen alls, utan på kampanjer, medan de bolag som tar emot proffsens stora insatser lever på tunna marginaler och hög volym. Priset bestäms av vilka som står på andra sidan disken.
Och det priset borde stiga längre ner i seriesystemet. Whelans modell visar att oddsen hamnar någonstans mellan monopolets och den perfekta konkurrensens nivå beroende på hur många bolag som faktiskt slåss om spelet. Färre spelare betyder färre bolag som bryr sig, färre datapunkter för modellerna och större osäkerhet om de egna sannolikheterna, och ett bolag som är osäkert tar betalt för osäkerheten. Superettan och Damallsvenskan lyder under samma logik, och det är samma glesa handel som gör en match i division 2 billig att manipulera och dyr att spela på.
Fyra serienivåer, inte en till
Här går den svenska regleringen ett steg längre än bolagens egen prissättning. Sedan den 1 januari 2021 gäller Spelinspektionens föreskrifter SIFS 2020:2, och de är entydiga: vadhållning på fotboll får bara erbjudas på de fyra högsta serienivåerna i det svenska seriesystemet. Spel på regelbrott, som gula och röda kort och straffsparkar, är förbjudet, liksom spel på individuella prestationer av deltagare under 18 år. Svenska Fotbollförbundet välkomnade beslutet den 18 september 2020, och generalsekreteraren Håkan Sjöstrand kallade föreskrifterna en nödvändig pusselbit men varnade samtidigt för att problemet inte skulle försvinna med dem. Staten drog gränsen exakt där volymen blir för tunn för att bolagens egna verktyg, högre marginal och lägre gränser, ska räcka.
För en svensklicensierad operatör som DBET, som byggt sitt utbud kring svensk idrott, betyder det att Allsvenskan, Superettan, Ettan och division 2 på herrsidan är hela det tillåtna utbudet av odds på svensk fotboll, med Damallsvenskan och serierna närmast under som motsvarighet för damerna. Allt därunder finns inte som spelform hos något bolag med svensk licens, hur många som än skulle vilja spela. Oddsutbudet på svensk fotboll slutar alltså med ett myndighetsbeslut i stället för med en marginal som bara fortsätter växa.
Nästa lager lades på våren 2025. Den 1 april trädde Europarådets Macolinkonvention i kraft för Sverige, som åttonde EU-land att ratificera den, och från den 15 april fick Spelinspektionen ett tydligare uppdrag och pengar till en plattform där spelbolag, idrottsförbund och polis kan dela misstankar. Finansmarknadsminister Niklas Wykman motiverade beslutet med att matchfixning “göder de kriminella gängen samtidigt som idrotten skadas”. För prissättningen är det mer än juridik. Hegarty och Whelans modell bygger på att oenigheten bland spelarna om vad som kommer att hända driver marginalen, och varje kanal som gör de tunna matcherna mer genomlysta sänker den osäkerheten, och i förlängningen priset.
Skrällen kostar två gånger
En sista siffra från samma forskare är värd att bära med sig. I sitt arbete om förlustnivåer visar Hegarty och Whelan att den förlust en spelare kan räkna fram ur oddsen, 7,1 procent på fotboll, i praktiken blev 8,7 procent, alltså en femtedel högre, eftersom bolagen lägger störst påslag på de minst sannolika utfallen. Skillnaden är brutal i ytterkanterna: fotbollsspel i den högsta oddsdecilen ger en genomsnittlig förlust på 19 procent, medan den lägsta decilen stannar på 3 procent. Skrällspelet i Superettan är därmed dyrt två gånger om: en gång för att serien är tunn, en gång för att skrällen är osannolik. Samma mekanism styr oddsen i stora turneringar, vilket syns tydligt när man jämför mörka hästar och oddsfavoriter inför ett mästerskap.
Den som spelar på svensk fotboll köper alltså inte bara en åsikt om två lag. Den köper en plats i en handel där priset avslöjar hur många andra som står bredvid, och där staten sedan 2021 har bestämt var sällskapet blir för litet.
