Nils van der Poel förblir den svenske idrottare som på kortast möjliga tid tog sig från militärtjänstgöring i Norrland till att räknas som en av den moderna skridskohistoriens allra störste. Under 13 månader satte han ett världsrekord, vann fyra VM-guld och tog hem dubbla OS-guld i Beijing med ett av de mer dominerande prestationsblock en enskild skridskostjärna lagt fram. I mars 2022, 25 år gammal, pensionerade han sig. Det var slutet på en karriär, men starten på ett annat liv.
Vem är Nils van der Poel?
Nils Göran van der Poel är född 25 april 1996 i Trollhättan. Efternamnet bär ett historiskt avtryck: hans farfar kom till Sverige från Nederländerna under andra världskriget och familjen behöll det holländska namnet genom generationerna. I november 2024 tog han i stället sin mors flicknamn och heter sedan dess officiellt Nils Svensson, ett byte han inte kommenterat offentligt.
Hans föräldrar är Göran och Agneta. Modern Agneta avled i cancer, ett personligt förlust som van der Poel berört i intervjuer. Privat är han tillbakadragen och har aldrig bekräftat någon relation offentligt.
Fysiken är långt ifrån det uppenbara vapnet: 1,84 meter lång och 82 kilo tung, en kroppshydda som inte utmärker sig mot en genomsnittlig skridskoåkare. Det som skiljer honom från fältet är i stället kombinationen av aerob kapacitet och en träningsideologi som han drev längre än någon av hans samtida vågade.
Ungdomskarriären och brottet
Nils van der Poel var snabbt ute. Som juniorskridskoare vann han VM-guld på 5 000 meter vid junior-VM 2014 i norska Bjugn, och upprepade bedriften vid junior-VM i Warszawa 2015. 2018 representerade han Sverige på de olympiska vinterspelen i Pyeongchang, där Frida Hansdotter tog OS-guld i slalom och markerade svensk vinterframgång på alpinsidan. Van der Poel slutade 14:a i 5 000 meter med tiden 6:19,06 – en acceptabel placering utan att peka mot det som komma skulle.
Men i juni 2018 bröt han helt med elitidrotten. Han var 22 år gammal. Motivet var genomskinligt enkelt: han ville leva som jämnåriga, inte bara träna och tävla. Beslutet förvånade omgivningen, men var logiskt för den som förstår att uthållighetsidrottare på toppnivå sällan har råd att vara unga.
Jägarregementet och återkomsten
Hösten 2018 påbörjade Nils van der Poel värnplikten vid Jägarregementet i Arvidsjaur – en av de fysiskt mest krävande militärutbildningarna i det svenska försvaret. Han fullföljde grundkursen under 2019. Det är inte alltid uppenbart varför ett år i nordsvenska vintrar under militärdisciplin är rätt förberedelse för att sätta världsrekord, men van der Poel beskrev perioden som grundläggande för hans disciplin och förmåga att pressa sig när kroppen protesterar.
Vintern 2019 fattade han beslutet att satsa igen, den här gången med ett enda mål: guld vid OS 2022 i Beijing. Träningen lade han om i grunden: hög volym med låg intensitet, ovanligt mycket cykling och en systematisk uppbyggnad av aerob motor som tog tre år att fullborda. Han dokumenterade varje pass.
VM-dubbeln 2021 – 48 år av väntan bryts
Den 11 februari 2021 gick Nils van der Poel in på startlinjen vid VM i enskilda distanser i Heerenveen och vann 5 000 meter med ett kaxigt ryck in i upploppet, förbi favoriterna och in i historien. Segern var Sveriges första VM-guld i skridsko på 48 år.
Tre dagar senare, den 14 februari, stod han på isen igen för 10 000 meter. Resultatet var ett världsrekord: 12:32,95. Två VM-guld på tre dagar, ett världsrekord inbakat, och en nation som förstod att den har en skridskostjärna av internationellt format.
Den 3 december 2021 förbättrade han världsrekordet på 5 000 meter ytterligare. I Salt Lake City, vid en World Cup-tävling med tunnt luft på hög höjd, satte han 6:01,56 – ett rekord som höll till november 2025.
Beijing-OS 2022 – dubbla guld och ett politiskt gest
Vinterolympiaden i Beijing 2022 blev Nils van der Poels scen och han skötte uppgiften metodiskt.
I 5 000 meter, arrangerat den 6 februari, låg van der Poel länge i skuggan av nederländaren Patrick Roest. Med 100 meter kvar accelererade den svenske åkaren och passerade Roest med en kraft som löpare och skridskoåkare beskriver som ett katthopp. Sluttiden 6:08,84 var ett nytt OS-rekord. Guldet var ett faktum.
Den 11 februari var det dags för 10 000 meter, van der Poels paradgren. Här visade han vad dominans faktiskt ser ut som: han vann med 13 sekunders marginal och slog sitt eget världsrekord med 12:30,74. Det var samtidigt OS-rekord och värdsrekord, ett dubbelt avtryck i skridskohistorien.
Sveriges föregående OS-guld i skridsko kom 1988 i Calgary med Tomas Gustafson – samma Gustafson som Bragdguldet nu jämförde van der Poel med, 34 år av väntan dessförinnan.
Medalceremonin fick en extra dimension. Van der Poel donerade ett av sina OS-guld till Angela Gui, dotter till den fängslade svensk-kinesiske förläggaren Gui Minhai. Det var ett ovanligt politiskt ges från en idrottare som inte brukar ta plats i debattforum – och det satte hans olympiska triumf i ett sammanhang som sträcker sig bortom sekunder och meter.
VM-allround i Hamar – sista tävlingen i ett unikt slag
Några veckor efter OS reste Nils van der Poel till Hamar för VM i allround, en tradition som kombinerar 500, 1 500, 5 000 och 10 000 meter i ett poängsystem. Han vann. Det var Sveriges första allround-VM-guld på 49 år, och det kom mot ett fält dominerat av nederländare under ett decennium.
Den 3 mars 2022 tillkännagav han att karriären var slut. Den 12 mars vann han 5 000 meter i World Cup-finalen i Heerenveen – hans sista tävling, hans sista seger.
Träningsfilosofin och How to Skate a 10K
En av de mest oväntade efterverkningarna av van der Poels karriär skedde i form av ett dokument. Kort efter OS-gulden publicerade han “How to Skate a 10K” – en 62-sidig träningsdagbok och filosofisk genomgång av hela träningsperioden från maj 2019 till februari 2022. Filen laddades ned 200 000 gånger under den första dagen.
Dokumentet beskriver en träningsideologi som avviker från vad skridskovärlden brukar förespråka: långa, lågintensiva konditionspass som kärna, cykling som primärt verktyg, och en konsekvent motvilja mot att tävla kroppen slut under träningsfasen. Han drack grädde, åt chips och vägrade periodisera som elitidrottare normalt förväntas göra. Resultaten talade ändå för sig.
Träningsdagboken är nu en referenspunkt i uthållighetsidrott globalt, läst av triathleter, långdistanslöpare, cyklister och, naturligtvis, skridskoåkare.
Priser och erkännanden
Meritlistan bortom de olympiska gulden och VM-titlarna är lika komprimerad som karriären:
- Oscar Mathisen-priset: 2021 och 2022 – det mest ansedda individuella priset inom hastighetsåkning på skridsko
- Svenska Dagbladets guldmedaj: december 2022
- Jerringpriset: januari 2023 – svenska sportens motsvarighet till årets idrottare
- Bragdguldet: 2022, med jurymotiveringen “för olympisk bragd, en sagolik och banbrytande karriär som satte guldkant på en klassisk svensk paradgren”
- 16 individuella svenska mästerskap
Bragdguldet är en koppling bakåt i historien: det föregående priset till en skridskoåkare gick till Tomas Gustafson 1988. Cirklarna är sällan så runda.
Livet efter karriären – Mästarnas mästare, universitetet och namnbytet
Pensionerad vid 25, utan universitetsexamen och med en världsbild vidgad av OS-guld och militärtjänst, navigerade Nils van der Poel ut ur elitidrottens vakuum på sitt eget sätt.
2023 deltog han i SVT:s Mästarnas mästare och vann, en tävling där tidigare mästare från skilda idrottsgrenar mäter sig mot varandra i okända discipliner. Det var hans mest synliga framträdande efter pensionen. Han arbetade vid sidan om som föreläsare och ambassadör för Skistar under en period.
Van der Poel sätter in Sverige i en bredare bild av vinteridrottens stjärnor. Precis som Charlotte Kalla och Stina Nilsson representerar han en generation svenska idrottare som dominerat sina grenar under OS-cykler och sedan valt att lämna på egna villkor snarare än att trappas ned gradvis.
I november 2024 bytte Nils van der Poel officiellt efternamn till Svensson, hans mors flicknamn. Han har inte kommenterat varför. Folkbokföringen bekräftar att han numera är skriven i Stockholm, inte Trollhättan. Han studerar statsvetenskap vid Karlstads universitet, en kurs med inriktning mot politisk filosofi, inhemsk och internationell politik.
Det finns inga indikationer på en comeback. 2026 inträffar vinter-OS i Milano-Cortina, men van der Poel – eller Svensson – har inte aviserat någon återgång.
Personliga rekord
| Distans | Tid | Notering |
|---|---|---|
| 500 m | 37,33 | |
| 1 000 m | 1:13,92 | |
| 1 500 m | 1:47,18 | |
| 3 000 m | 3:51,12 | |
| 5 000 m | 6:01,56 | Världsrekord 2021–2025 |
| 10 000 m | 12:30,74 | Världsrekord 2022–2025 |
Båda världsrekorden bröts under 2025, men den tid van der Poel satte vid 25 och 26 års ålder, utan att ha tävlat i elitsporten ett enda år som senior, placerar honom i ett eget kapitel av skridskohistorien.
Vanliga frågor om Nils van der Poel
Vilka OS-guld tog Nils van der Poel?
Nils van der Poel vann guld på 5 000 meter (6:08,84, OS-rekord) och 10 000 meter (12:30,74, världsrekord och OS-rekord) vid vinter-OS i Beijing 2022. Det var Sveriges första skridskoguld sedan Tomas Gustafson i Calgary 1988.
Vad gör Nils van der Poel idag?
Sedan november 2024 heter han Nils Svensson och lever ett tillbakadraget liv, numera i Stockholm. Hösten 2024 påbörjade han studier i statsvetenskap vid Karlstads universitet. Han vann Mästarnas mästare 2023 och har arbetat som föreläsare och ambassadör.
Varför bytte Nils van der Poel namn?
I november 2024 bytte han efternamn till Svensson, sin mors flicknamn. Han har inte offentligt kommenterat skälet till beslutet.
Vad är träningsmanifestet How to Skate a 10K?
“How to Skate a 10K” är en 62-sidig träningsdagbok som van der Poel publicerade öppet efter OS 2022. Den täcker perioden maj 2019 till februari 2022 och beskriver en metodik med hög volym och låg intensitet, med cykling som grundpelare. Den laddades ned 200 000 gånger under sitt första dygn.
Vilka världsrekord höll Nils van der Poel?
Van der Poel innehade världsrekordet på 5 000 meter (6:01,56, satt i Salt Lake City 3 december 2021) och på 10 000 meter (12:30,74, satt vid OS 2022 i Beijing). Båda rekorden förbättrades av andra åkare under 2025.
Bild: Frankie Fouganthin / Wikimedia Commons, licens CC BY-SA 4.0.
