Börje Salmings skador – den kompletta skadelistan från hockeykarriären
Börje Salming drabbades av otaliga skador under NHL-karriären. Över 500 stygn totalt, varav 200 i ansiktet. Läs om knäskador, hjärnskakningar och skridskoskador på isen.

Börje Salming är en av de mest legendariska svenska ishockeyspelarna genom tiderna. Hans 17 år långa NHL-karriär med Toronto Maple Leafs präglades av extremt många skador som krävde hundratals stygn och lämnade permanenta ärr över hela kroppen. Under 1148 NHL-matcher drabbades han av ansiktsskador från skridsko, upprepade knäskador och flera hjärnskakningar.
Salmings uppoffrande spelstil innebar att han alltid täckte skott utan hänsyn till personlig säkerhet. Detta resulterade i en skadelista som beskrivs som "skrämmande läsning" av hockeyexperter.
Vilka var Börje Salmings mest kända skador?
Börje Salmings skador speglar ishockeyns brutala natur under 1970- och 1980-talen. Hans kropp utsattes för extrema trauman från huvud till fot under karriären med Toronto.
Skridskoskadan 1985/86 – 200 stygn i ansiktet
Den mest omtalade skadan inträffade i november 1986 när Salmings ansikte träffades av en skridsko under en match. Olyckan krävde över 200 stygn och lämnade bestående ärr. Han var blodig överallt på isen.
Detta var en av de värsta ansiktsskadorna i NHL:s historia vid den tiden. Skadan tvingade honom att missa flera matcher och många trodde karriären var över.
Knäskador och vrister sydda flera gånger
Salmings knän utsattes för upprepade trauman under karriären. Hans vrister fick sys tre gånger och han drabbades av spricka i vänster häl.
Dessa nedre extremitetsskador påverkade hans rörlighet. Han led av artros och permanenta förslitningsskador i knän och höft.
Ögonskador och nedsatt syn
Salming drabbades av flera ögonskador nära ögat. Hans höger öga påverkades av skador som resulterade i nedsatt syn.
Hjärnskakningar diagnosticerades sällan korrekt under 1978 och 1980-talen. Salming fortsatte spela trots potentiellt allvarliga huvudtrauman.
Hur många stygn fick Börje Salming totalt under sin karriär?
Börje Salming fick uppskattningsvis 500-600 stygn totalt under sin ishockeykarriär. Av dessa kom 200 stygn från den enskilda skridskoskadan i ansiktet säsongen 1985/86.
Vissa källor talar om 300 stygn i ansiktet totalt. Det exakta antalet är svårt att verifiera, men hans kropp var fylld av ärr efter decennier av fysisk uppoffring.
Varför fick Salming så många stygn?
Salmings spelstil innebar att han alltid täckte skott och blockerade puckar med kroppen. Han offrade sig för laget i varje match.
Under 1970- och 1980-talen var skyddsutrustningen mindre avancerad. Visir och ansiktsskydd var ovanligt bland backar, vilket gjorde spelarna mer sårbara för skärskador från skridskor och klubbor.
Hur påverkade skadorna Börje Salmings karriär i NHL?
Börje Salming spelade 1148 NHL-matcher och noterade 787 poäng med 150 mål och 637 assist. Han var känd för att sällan lämna båset på grund av skador.
Hans tålamod och smärttolerans betraktades som exceptionell även bland professionella hockeyspelare. Detta banade väg för andra europeiska ishockeyspelarna i Kanada och NHL.
Missade Salming många matcher på grund av skador?
Antalet missade matcher är svårt att kvantifiera exakt. Under säsongen 1985/86 – året för den stora ansiktsskadan – missade han fler matcher än normalt på rinken.
I övrigt spelade han igenom smärta och återhämtade sig snabbt. Hans karriär fortsatte trots skadan och han spelade sedan för Detroit Red Wings innan han återvände till Brynäs i Elitserien.
Fick skadorna långsiktiga konsekvenser?
Salmings kropp var fylld av ärr och permanenta blessyrer efter karriären. Han led av långvariga besvär i knän, vrister och ansiktet med artros.
Flera hjärnskakningar har diskuterats i relation till hans senare hälsa. Direkta kopplingar till ALS-diagnosen 2022 har inte fastställts vetenskapligt.
Vilka typer av hockeyskador drabbade Salming på isen?
Börje Salmings skador speglar ishockeyns fysiska natur under hans år i NHL. Utan moderna hjälmar med ansiktsskydd och med mindre utvecklad kroppsutrustning var spelarna mer utsatta.
Skärskador och sår från skridskoskenor
Skridskoskenornas vassa eggar orsakade djupa skärsår i ansiktet och på händerna. Salmings 200 stygn i ansiktet är det mest extrema exemplet från november 1986.
Händer och underarmar utsattes ofta för liknande skador. Brutna ledband och andra skärskador var vanliga under matcher mot New York Islanders och andra lag.
Hjärnskakningar och huvudtrauman
Hjärnskakningar var vanliga men diagnosticerades sällan korrekt under 1978 och 1980-talen. Salming drabbades av flera dokumenterade hjärnskakningar.
Många fler kan ha förblivit odiagnosticerade enligt dåtidens medicinska praxis. Detta var innan moderna hjärnskakningsprotokoll infördes i hockey.
Knä- och fotskador från tacklings och blockeringar
Salmings nedre extremiteter skadades ofta vid blockeringar av skott och hårda tacklings. Upprepade trauman mot knän och vrister ledde till inflammationer och bristningar.
Hans vrister sydde tre gånger och sprickan i vänster häl orsakade permanenta förslitningsskador. Artros i knän blev ett bestående problem efter hockeykarriären.
Var Börje Salmings skador ovanliga för sin tid?
Omfattningen och antalet stygn var ovanligt högt även för NHL under 1970- och 1980-talen. Många spelare från samma era led av liknande skador, men Salmings uppoffrande spelstil gjorde att han drabbades oftare.
Experter beskriver hans skadelista som "skrämmande läsning". Den illustrerar ishockeyns faror under en era när spelarskydd var minimal.
Hur skilde sig spelstilen från dagens hockey?
Under 1970- och 1980-talen var spelet mer fysiskt på rinken. Skyddsutrustningen var mindre utvecklad och ansiktsskydd var ovanligt bland backar som Salming.
Hjälmarna gav begränsat skydd mot skärskador från skridskor. Idag uppmärksammas hjärnskakningar mer och utrustningen är avsevärt säkrare i NHL och Elitserien.
Finns det vanliga missuppfattningar om Börje Salmings skador?
En vanlig missuppfattning är att Salmings skador var få eller obetydliga. I verkligheten var de omfattande och livsfarliga vid flera tillfällen under hans år i Toronto.
Han klagade sällan offentligt, vilket bidrog till bilden av honom som närmast oförstörbar. Detta gjorde att många underskattade omfattningen av skadorna.
Kopplas skadorna till hans senare sjukdom ALS?
Det finns ingen vetenskaplig bekräftelse som direkt kopplar Salmings upprepade hjärnskakningar till hans ALS-diagnos 2022. Spekulationer har förekommit om sambandet.
Inga definitiva samband har fastställts mellan hockeyskadorna och ALS. Salmings bror Stig och dotter Bianca Salming har inte bekräftat någon koppling offentligt.
Vad kan vi lära oss av Börje Salmings skador idag?
Börje Salmings skadehistoria belyser vikten av modern skyddsutrustning i ishockey. Bättre diagnostik av hjärnskakningar och förståelse för långsiktiga hälsorisker är avgörande.
Hans uppoffring inspirerar fortfarande, men skadelistan fungerar som påminnelse om spelets faror. Detta gäller både i NHL och svensk Elitserien med lag som Brynäs och AIK.
Hur har säkerheten förbättrats i modern hockey?
Dagens spelare använder ansiktsskydd, bättre hjälmar och förbättrad kroppsutrustning. Hjärnskakningsprotokoll är standard i NHL och spelare genomgår obligatoriska hälsokontroller efter huvudtrauman.
Regeländringar har minskat farliga tacklings. Visir är numera obligatoriskt för många spelare, vilket skyddar mot skärskador från skridskor.
Börje Salmings arv trots skadorna
Börje Salming valdes in i Hockey Hall of Fame 1996 för sina prestationer trots omfattande skador. Han spelade två SM-guld med Brynäs och 46 landskamper med Tre Kronor innan NHL-karriären.
Hans tid i Toronto Maple Leafs och senare Detroit Red Wings inspirerade generationer av svenska hockeyspelare. Bianca Salming har berättat om faderns uppoffringar och hur kroppen var täckt av ärr.
Salmings över 500 stygn, omfattande knäskador och upprepade hjärnskakningar vittnar om en hockeykarriär där han offrade allt. Han fortsatte spela på högsta nivå i NHL trots skador som skulle ha stoppat de flesta andra ishockeyspelare.
Canada Cup-turneringar såg honom täcka skott utan tvekan. Hans spelstil definierade en era av ishockey där smärttolerans och uppoffring var normen på isen.